Krogar mot Knarks kampanj ”Usla ursäkter” syftar till att motverka droganvändning i nöjesmiljöer. Den vill visa hur användandet av droger inte bara påverkar den egna hälsan utan även omvärlden i stort.
Partyknarkandet bidrar bland annat till skövlad regnskog, barnarbete, finansiering av terrororganisationer, gängkrig och mord.
Tidigare kommunikation har ofta fokuserat på de negativa konsekvenserna som droger har på individens hälsa. Men de har visat sig vara lätta att bortse ifrån och hitta ursäkter för. Men drogernas baksidor är dock många och drogerna påverkar långt många fler än den enskilde individen. Det finns helt enkelt inga bra ursäkter för att ta droger och med denna kampanj vill bredda perspektivet.
Baserat på rapporter, undersökningar och reportage har vi samlat några av alla konsekvenser av droganvändning. Det är fakta att ta med sig nästa gång man kommer med en dålig ursäkt till varför man ska dra en lina kokain, röka en joint eller ta någon annan drog.
Kampanjen vill sprida kunskap kring de konsekvenser droganvändandet för med sig som långt ifrån alla känner till eller tänker på. Tanken är att ge en tankeställare, bidra med ett viktigt perspektiv i ett flertal debatter och i slutändan minska knarkandet.
Dödsskjutningar i Sverige har ökat kraftigt. En majoritet av de senaste årens dödskjutningar kan kopplas till kriminella gäng i Sverige. Bara i Stockholm finns över 50 kriminella nätverk och en stor del av deras inkomst kommer från cannabisförsäljning. Det gör att pengarna från drogerna spelar en stor roll i de dödliga konflikterna.
Framställning, smuggling och försäljning av kokain är allt annat än skonsamt. Många gånger använder producenter barn som arbetskraft vilket leder in barnen i ett kriminellt liv som är svårt att ta sig ur. Även i Sverige finnas exempel på barn utnyttjas som arbetskraft då kriminella gäng låter dem hantera och sälja droger.
För att framställa kokain används kokaplantor och ett hektar stort kokafält beräknas producera 7,4 kilo kokain per år. Men plantorna klarar bara av 3-4 skördar, sen behöver producenterna byta område. För att få plats skövlas stora områden med regnskog. Uträkningar visar att så mycket som fyra kvadratmeter regnskog skövlas för varje gram kokain som framställs.
Källa: ISDP
Precis som alla typer av organisationer behöver terrororganisationer hitta sätt att finansiera sin verksamhet. Framställning, smuggling och försäljning av opium som används i opioider är en av deras inkomstkällor. Pengarna bidrar till att de kan planera, finansiera och utföra terrordåd. Ett exempel på detta är terrordåden i Madrid 2004 där 193 personer dog och över 2000 skadades. I det fallet visade utredningen att dådet finansierats med pengar från droghandel.
Källa: UNODC