STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) initierade år 2001 samverkansprojektet Krogar mot Knark tillsammans med myndigheter och krogbranschen. Detta efter att både kroganställda och Polisen uttryckt en oro över narkotikasituationen på Stockholms krogar.
Krogar mot Knark som metod har vuxit fram ur den vetenskapligt utvärderade metoden Ansvarsfull Alkoholservering som ska förebygga överservering av alkohol samt servering av alkohol till underåriga.
Sedan våren 2023 har STAD ett nationellt uppdrag att samordna och sprida kunskap om metoden Krogar mot Knark. Arbetet finansieras genom Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen.
Metoden Krogar mot Knark initierades av STAD efter påtryckningar från krogbranschen och Polisen i Stockholm som såg ett växande narkotikaproblem på krogen.
Krogar mot Knark utvecklades utifrån kartläggningsstudier och behovsanalys som gjordes. Dessa finns publicerade i STAD Rapport 20 och STAD Rapport 22.
Metoden bygger metoden Ansvarsfull Alkoholservering som utgår från STAD-modellen. De komponenter som ingår i den modellen är samverkan, utbildning och tillsyn. För Krogar mot Knark har ytterligare två komponenter tillförts: policyarbete och offentligt ställningstagande.
Föreningen Krogar mot Knark bildades som sedan fanns till 2007.
En baslinjemätning gjordes som visade att det var mycket lätt att komma in på krogen narkotikapåverkad, bara i 7,5 % av fallen blev man stoppad. Därmed fanns ett stort behov av att utbilda vakter. De första Krogar mot Knark – utbildningarna skedde vilket var en för krogägare samt en för dörrvakter.
Utbildningsfilmen ”Den välklädde knarkaren” spelades in vilket är en film om knark på krogen. Filmen visar narkotikarelaterade situationer, fysiska och psykiska tecken på påverkan och problem och skadeverkningar som narkotikan medför på krogen. Filmen användes som utgångspunkt för diskussioner under utbildningar.
En uppmärksammad kampanj syntes i Stockholm i till exempel taxibilar, i kollektivtrafiken, på krogarna och så en stor vepa som hängde på Stureplan och förmedlade att det kunde upplevas svårare att partyknarka däromkring nu.
En uppföljning mätning skedde efter baslinjemätning samt utbildning av 80 vakter, från 7,5% till 27 %.
Ett intensivt arbete sker med stort fokus på utbildning, policyarbete och krogmiljöronder.
Studien Effects of a communiy-based drug use prevention program targeting licensed premises publiceras. Det är en skådespelarstudie som även innehåller resultat från baslinjemätningen 2003 och första uppföljningen av den 2004.
Krogar mot Knark sprids nationellt och ett nationellt nätverk skapas där 20 kommuner runt om i landet ingår. Nätverket ansöker till Folkhälsomyndigheten om bidrag för fortsatt satsning nationellt.
Göteborg stad fick i uppdrag att samordna det nationella arbetet.
Skådespelarstudien Long-term effects of a community-based intervention: 5-year follow-up of ‘Clubs against Drugs’ publiceras som innehåller resultat från andra uppföljningen som var 2008.
Enkätstudien The ”Clubs against Drugs” program in Stockholm, Sweden: two cross-sectional surveys examining drug use among staff at licensed premises publiceras som innehåller resultat av mätningar bland kroganställda 2001 och 2007/2008.
Johanna Gripenbergs doktorsavhandling Drug use at licensed premises prevalence and prevention publiceras.
Salivtest på färja genomförs i studien Measuring substance use in the club setting: a feasibility study using biochemical markers.
Under arbetet med den nationella samordningen görs en film där flera samverkansparter beskriver sin del i arbetet med metoden och vad det ger för vinster.
Studie som som innehåller resultat från tidigare, 2001 och 2007/2008 men även från 2017/2018 presenteras i STAD Rapport 62.
Studien som innehåller resultat från 2001 och 2007/2008 men även från 2017/2018 publiceras även i Illicit Drugs in the Nightlife Setting: Changes in Employee Perceptions and Drug Use over a Fifteen-Year Period
Artikeln Illicit Drug Use and Associated Problems in the Nightlife Scene: A Potential Setting for Prevention med resultat från självrapporterade data.
Mätning av förekomst av narkotika med biologisk testning bland krogbesökare görs med utandningsinstrument och publiceras i STAD Rapport 68.
Artikeln Feasibility of using breath sampling of non-volatiles to estimate the prevalence of illicit drug use among nightlife attendees beskriver vidare om mätningen av narkotika med biologisk testning bland krogbesökare.
Kampanjen Usla ursäkter tas fram av reklambyrån Åkestam Holst. Tidigare kommunikation hade ofta fokuserat på de negativa konsekvenserna som droger har på individens hälsa. Men de har visat sig vara lätta att bortse ifrån och hitta ursäkter för. Men drogernas baksidor är dock många och drogerna påverkar långt många fler än den enskilde individen. Det finns helt enkelt inga bra ursäkter för att ta droger och med denna kampanj vill bredda perspektivet. Kampanjen nomineras även till Guldägget.
Johanna Gripenberg berättar om metoden i ett webbinar anordnat av SLAN i mars detta år.
STAD får det nationella uppdraget att samordna och sprida kunskap om metoden Krogar mot Knark i april 2023. Arbetet finansieras genom Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen.
Narkotikasituationen på krogen i de sju länen Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötland presenteras i STAD Rapport 78.
Mer att läsa om narkotikasituationen i sju län finns att läsa i Illicit drug use at licensed premises and the potential for prevention: A qualitative interview study of stakeholders.
En informationsfilm om arbetet med Krogar med Knark görs. I filmen medverkar flera samverkansparter såsom polis, branschen och STAD. Dessutom görs fiktiva klipp till filmen.
Även Krogar mot Knarks metodbok tas fram.